osteopati Gelland
vad är osteopati?
Osteopati är en holistisk, patientcentrerad behandlingsform inom manuell medicin som utförs av en osteopat. Metoden är baserad på vetenskapligt grundade principer om kroppens funktion, diagnostik och behandling.
Osteopati utgår från en helhetssyn där kroppen ses som en sammanhängande enhet. Kroppens olika strukturer och funktioner samverkar ständigt och påverkar varandra. Muskler, leder, skelett, fascia, ligament, blodkärl, nerver och organ är alla delar av samma system som är förbundna med varandra.
Om rörlighet eller funktion påverkas i en del av kroppen kan det även påverka andra områden, i närheten eller längre bor. Detta kan då skapa en obalans och patienten kan uppleva smärta, obehag eller andra besvär.
Osteopatisk behandling syftar till att identifiera och behandla sådana funktionella samband för att stödja kroppens förmåga att fungera så optimalt som möjligt. I stället för att enbart behandla symptom (t.ex. huvudvärk) letar osteopaten efter underliggande orsaker som leder till patientens symptombildning. I behandlingen använder sig osteopaten av olika sorters tekniker och av patientens egna självläkande och självreglerande förmågor för att återställa kroppens egen balans.
sedan när har
osteopatin funnits?
I slutet av 1800-talet utvecklade den amerikanska läkaren Dr. Andrew Taylor Still (1828–1917) den manuella behandlingsformen "osteopati" – en alternativ läkningsmetod till de dåtida medicinska metoderna, som han upplevde som otillräckliga.
Dr. John Martin Littlejohn och Dr. William Garner Sutherland, elever till Dr. Still, hjälpte till att vidareutveckla osteopatin in England och USA. Senare tillkom Jean-Pierre Barral och Jacques Weischenck, som expanderade osteopatin i Frankrike under 80-talet, och Dr. John E. Upledger som utvecklade den CranioSacrala osteopatin under ungefär samma tid.
Till skillnad från i Sverige är en osteopat i USA en utbildad läkare (Doctor of Osteopathic Medicine, D.O.) med läkarlegitimation som dessutom har en osteopatisk helhetssyn och använder manuella behandlingsmetoder.
hur går en osteopatisk behandling
till?
En behandling består av anamnes, diagnos och behandling. Vid det första besöket (nybesök) avsätts mer tid för anamnes och undersökning för att skapa en helhetsbild av patientens besvär och hälsotillstånd. Efterföljande behandlingar (återbesök) fokuserar i större utsträckning på uppföljning och behandling.
Antalet behandlingar varierar beroende på besvärens omfattning, varaktighet och komplexitet. Långvariga eller mer komplexa besvär kräver ofta flera behandlingstillfällen. Behandlingsupplägget anpassas alltid efter patientens individuella behov och mål.
Undersökning och behandling sker vanligtvis stående, sittande eller liggande på en osteopatibänk. På bänken kan patienten ligga på rygg, mage eller sida.
Patienten är vanligtvis klädd i underkläder eller tunna, bekväma kläder som möjliggör fri rörelse. Detta gör det lättare för osteopaten att inspektera och genomföra undersökning och behandling. Det går även bra att byta om till exempelvis mjuka shorts före behandlingen. Det viktigaste är att du som patient känner dig bekväm under behandlingen.
anamnes
Under anamnesen får patienten berätta om sina besvär, exempelvis smärta, värk, stelhet, nedsatt rörlighet, trötthet eller andra symtom. Osteopaten ställer även mer allmänna frågor om exempelvis tidigare skador eller sjukdomar, livsstil, sömn, matsmältning, stress och allmänt hälsotillstånd.
diagnostik
Efter anamnesen genomförs en noggrann fysiskt undersökning. Osteopaten undersöker kroppens olika system och bedömer bland annat kroppens hållning, rörlighet, vävnadskvalitet och funktion för att identifiera faktorer som kan bidra till patientens besvär.
Undersökningen utförs huvudsakligen med händerna genom specifika osteopatiska undersökningstekniker. Vid behov kan även andra hjälpmedel användas, såsom blodtrycksmätare eller reflexhammare.
behandling
Varje behandling anpassas efter patientens individuella behov och besvär. Behandlingarnas längd, antal och intervall varierar beroende på besvärens omfattning och patientens mål.
Osteopaten använder främst sina händer för att behandla kroppen. Det finns många olika behandlingstekniker som väljs och anpassas utifrån patientens besvär och resultaten från anamnesen och undersökningen.
tre områden inom osteopatin
Osteopatin kan delas in i följande tre områden: parietal, visceral och craniosacral osteopati.
parietal osteopati
behandling av muskuloskeletala systemet: skelett, muskler, leder, fascier och senor
visceral osteopati
behandling av inre organ, t.ex. mage, tarm och lever
craniosacral osteopati
behandling av huvudet (cranium), korsbenet (sacrum), hinnorna runt hjärnan och ryggmärgen (dura mater, arachnoidea, pia mater) och cerebrospinalvätskan (en klar vätska, även kallad likvor, som omger och skyddar hjärnan och ryggmärgen)
exempel på behandlings-tekniker
mobilisering
stretching
mjukdelsbehandling
HVLA: manipulation (en snabb och exakt impuls på leder för att återställa normal funktion)
MET: består av aktiv muskelkontraktion,
-relaxion och mobilisering av leder
Triggerpunktbehandling: tryckteknik på spända muskler
Strain-Counterstrain: positionell frisättningsteknik, utförs medhjälp av specifika smärtsamma punkter genom att placera kroppen i en smärtfri position
fasciabehandling
BLT: fokuserar på att återställa balansen i kroppens leder
lymfdränage
viscerala behandlingstekniker
craniosacrala behandlingstekniker
HVLA High Velocity Low Amplitude; MET Muscle Energy Technique; BLT Balanced Ligamentous Tension
källor
textkällor
Corts, M. (2020). Diagnoseleitfaden Osteopathie. Stuttgart: Georg Thieme Verlag.
Langer, W., Hebgen, E. (utg.), Assink, R., Bonacker, M., Bültmann, A., Burkhardt-Elbing, D., Conrad, U. & Gröbmüller, J. (2017). Lehrbuch Osteopathie. Stuttgart: Karl F. Haug Verlag.
Liem T, Dobler TK, Abehsera A, Aredo JV, Glover J (2017). Leitfaden Osteopathie: parietale Techniken. München: Elsevier.
bildkällor
foto: Engla Trolle Gelland, Kiani Gruber
illustration: Image courtesy of Visible Body – https://www.visiblebody.com/
